Study this episode and any others from the LingQ English Podcast on LingQ! Check it out.
In the early 1990’s Sweden was hard hit by a storm of right wing extremism finding its way through the country. It had a more polished, sophisticated and seemingly harmless presentation than ever before, attracting in addition to its usual teen angst strata, people not explicitly identifying themselves as racists. Today, as a new decade approaches, does Sweden need to buckle up for yet another such storm? André and Anders discuss the new polished facade of previously openly racist party Sverigedemokraterna and worries about a second coming of right wing extremism in Sweden and the rest of the European Union. (I början på 90-talet slogs Sverige av en storm av högerextremism. En mer polerad, sofistikerad och till synes harmlös presentation attraherade väljare som inte tidigare kunnat tänka sig att rösta på sådana krafter. Behöver dagens Sverige ännu en gång förbereda sig för en sådan storm? André och Anders diskuterar den nya polerade fasaden hos det tidigare öppet rasistiska partiet Sverigedemokraterna och oroar sig över en ny våg av högerextremism i Sverige och i resten av EU.)
Anders: Den här gången…
André: Tänkte vi vara lite politiska…
Anders: …politiska igen. Fast ingen av oss är egentligen aktivt…
André: Nä, vi bara så här gnäller utan att göra något åt det
Anders: Ja, vi är två rättshaverister [laughs] I alla fall, jo det är ju så här igår så, för några år sedan så skrev en svensk författare vid namn Gellert Tamas en bok om svenska seriemördaren John Ausonius, även kallad Lasermannen som i början av 90-talet, jag tror det var från hösten 91 till sommaren 92, gick omkring på Stockholms gator och helt enkelt sköt invandrare med lasersikte. Det var en ganska hemskt tid
André: …orolig tid…
Anders: Gellert Tamas kopplade den här Lasermannens dåd till en tid av helt enkelt främlingsfientlighet…
André: Ja, precis…
Anders: Den rasistiska rörelsen hade otroligt, den var på frammarsch kan man säga. Inte bara den vulgärt rasistiska rörelsen som Sverigedemokraterna…
André: …utan den smygrasistiska…
Anders: Den smygrasistiska, bland annat partiet Ny Demokrati, men Bert Karlsson och Ian Wachtmeister hehe…
André: Som kom in i riksdagen 94 va?
Anders: Ja jag tror det.
André: Eller 90?
Anders: Ja, det var nog 90 tror jag, jag vet inte…
André: Ja 90 var det. Ja precis. De har ju på något sätt vissa kopplingar till dagens Sverigedemokrater, att de inte är öppet rasister men det finns ändå där under ytan.
Anders: Precis, det är smygrasism…
André: Då snackar vi om att begränsa invandringen…framför allt då från icke-västeuropeiska länder…
Anders: Det är förpackat i ett ideal att gå tillbaka till den gamla svenska folkhemsidyllen.
André: Precis, och behålla vissa värdekonservativa ideal.
Anders: Och det som slog mig igår när jag såg om den här, det gjordes alltså en SVT, en film, en dramatisering av den här Gellert Hamas bok…
André: Den är väl i typ tre delar?
Anders: Ja, tre delar…
André: Sveriges Television…
Anders: Sveriges Television gjorde en dramaserie om Lasermannen och den här tiden. Och igår när jag såg om den så tänkte jag, oj det är ju faktiskt, det finns ju ganska många likheter från början av 90-talet och som det ser ut nu kan man säga när det åter igen är dags för val, både EU-parlamentsvalet och riksdagsval…
André: Ja, då har vi alltså Sverigedemokraterna som man är lite, jag är lite orolig för dem, även om jag inte tror att de kommer att komma in i riksdagen.
Det finns alltid en risk…
Anders: Likheterna med Ny Demokrati är ju slående. Det roliga är eller det ironiska är att på den tiden (alltså på 90-talet) var ju Sverigedemokraterna ett sådant där vulgärt högerparti…
André: Ungefär som Nationalsocialistisk Front, heter de va?
Anders: Ja, jag har för mig det. Och Bevara Sverige Svensk…Nationaldemokraterna…
André: Nationaldemokraterna, just det. Det finns några sådana små…
Anders: De tillhörde ju den delen av partier som man inte riktigt tar på allvar, medan de nu på något sätt har blivit rumsrena…
André: Rumsrena, inom citationstecken…
Anders: Precis, som Ny Demokrati var på sitt sätt…
André: Man kan ju berätta lite kort om hur Sverigedemokraterna har behandlats av de andra etablerade partierna i Sverige.
De har ju nästan varit, man har ju fryst ut dem…
Anders: Ja, tack och lov är det ju ingen som vill ta dem på allvar av de andra partierna…
André: Nä, vi kan ju nämna kort att förra valet som ägde rum 2006, så fick de ju ändå vissa betydande kommunplatser, Landskrona exempelvis, där de fick typ, vad var det, 20%…
Anders: Ja det var något sånt…
André: De fick ganska höga siffror. Det var anmärkningsvärt men de kom inte in i riksdagen…
Anders: Nu när det är dags i så har de fortfarande samma, de är fortfarande, kan man säga gå de väl framåt va, gör de inte det? Åtminstone är det känslan man får i klimatet i samhället.
André: Jag tycker inte jag märker av det så mycket här i…alltså, i Malmö, det är en annan sak lite här känns det som…
Anders: Ja ja.
André: För att…Det är väl för att man bor i ett invandrarområde kanske, eller så. Så att man känner inte av den där vardagsrasismen på något sätt, på samma sätt. Men den finns säkert ute i landet, antar jag.
Anders: Ja, alltså…
André: I stugorna.
Anders: Ja, säkert, och faktum kvarstår ju att Sverigedemokraterna är ju ett de facto rasistiskt parti, alltså. Det var ju nyligen det här, radio…Det gjordes väl något radioprogram va, ett inslag, Kaliber i P1, ett sådant här granskade journalistiskt…journalistiskt granskande program. Hade de inte smyginspelat Sverigedemokrater?
Jag tror de hade infiltrerat partiet faktiskt och spelat in, smyg-spelat in samtal, mellan ganska högt uppsatta partimedlemmar där man pratade med en oerhört rasistisk och främlingsfientlig jargong…
André: Fast…
Anders: …medan man på ytan ger det här Astrid Lindgren-intrycket liksom.
André: Ja, just det, just det. Fast det där är svårt alltså. För att…Nu ska jag inte försvara Sverigedemokraterna, men att spela in några så, att…Och sen att dra slutsatser för hela partiet på grund av vad några säger, det kan man inte göra heller, men samtidigt döljer det sig väldigt mycket under ytan, känns det som.
Anders: Ja, det påpekades ju också, de blev ju kritiserade för det journalisterna, och även den typen av rasism – tyvärr – är ju inte reserverad för Sverigedemokrater…
André: Nänä, den finns…
Anders: …Valstuge…var det inte någon liknande incident?
André: Nej, Moderaterna…Janne…
Anders: Precis, det var någonting…för, fem-sex årsedan va?
André: Ja, det var alltså en journalist som mer eller mindre pressade ur en…en partideltagare från Moderaterna att han var rasist, var det inte så?
Anders: Ja, jag kommer inte riktigt ihåg det, men…
André: Nä…han filmades med dold videokamera?
Anders: Precis. Jag tror att det kan råda en ganska cynisk inställning till människor generellt bakom alla partiers kulisser.
André: Ja, definitivt…
Anders: Där man tänker i termer av…ja, ganska manipulativ stämning, cynisk i alla fall…
André: Men, vad tror du om EU-valet då?
Alltså rent, kommer de komma in där överhuvudtaget?
Anders: Jag vet faktiskt inte riktigt. Det är som sagt så att känslan, klimatet är sådant att man tror det. Men frågan är hur de faktiska siffrorna ser ut? Jag är inte tillräckligt…
André: Nej, man kan bara göra mätningar. Nu kanske vi i och för sig får…nu äger ju valet rum den 7:e juni. Så detta…När den här podden läggs upp så kanske det är avgjort? Så det kanske är lite inaktuellt att säga så…
[laughs]
André: Nej, jag hoppas verkligen inte att de kommer in. För det finns så mycket, det blåser en främlingsfientlighets-vind i Europa.
Anders: Ja, det gör det verkligen.
André: Om vi tar våra grannländer, Danmark med Danskt Folkeparti där. De har ju lite samma värderingar som Sverigedemokraterna. Där är det mycket mer påtagligt att man vill…alltså, de har ju det här med att begränsa invandringen och…ja, så att…
Anders: Alltså, det är ju helt enkelt vackert paketerad rasism. Egentligen, kan man ju nästan…
André: Ja, nationalism…
Anders: Ja, vilket känns…
André: Nej, jag tycker…
Anders: …förlegat liksom…
André: Ja, jag tycker nationalism är otroligt förlegat.
För att det…eller så, att hänga upp sig vid det, det är klart att det kommer alltid finnas, det finns kulturella skillnader och så, det gör det ju men man ska ju inte behöva…jag tycker det är dumt att hänga upp sig på det…jag tycker man ska försöka mötas istället för att hålla på [laughs]
Anders: Ja men alltså det känns…alltså att prata om det nu liksom…när EU har en så lång historia, och när världen ser ut som den gör, alltså…Det är inte längre relevant att prata om nationer…
André: Världen är ju global nu, för att låta lite pretto. Men alltså, internet…
Anders: Det känns som tillbaka till medeltiden liksom, att värna om sitt territorium, på något perverst sätt. Nämen [laughs].
Det känns väldigt väldigt gammeldags helt enkelt.
André: Ja, nu har vi fått ur oss det.
Anders: Ja.
André: Nu kan vi gå vidare med våra liv.
Swedish LingQ Podcast 