Want to study this episode as a lesson on LingQ? Give it a try!

André just came back from playing a gig with his band at Sweden’s take on music festival Woodstock – the Hultsfredfestival. Hence, this week Anders and André discuss the phenomenon of festival going. Towards the end of the podcast, we explore traditional festival food “langos” and ask ourselves where all langos chefs go into hiding in the fall, after all festivals have ended?(André kom just tillbaka efter att ha spelat med sitt band på Sveriges svar på Woodstock – Hultsfredfestivalen. Anders och André diskuterar därför denna vecka fenomenet festivalbesök. Mot slutet av podcasten utforskas den traditionella festivalrätten ”langos” och frågan ställs var alla langoskockar gömmer sig under hösten, när alla festivaler är slut?)
Anders: Hej och välkomna till den elfte nu, elfte podcasten med André och Anders.
André: Ska vi… Ska vi prata om något idag eller?
Anders: Ja, det ska vi göra och du har ju precis kommit hem från att ha spelat på Hultsfredsfestivalen.
André: Just det, jag spelade där i ett band som heter ”Lisa Bouvier and the Pop Messengers” och det var ju en väldigt rolig upplevelse. Det är första gången vi spelar på en sådan pass stor festival som Hultsfred ändå är. Det är en festival med anor i Sverige.
Anders: Ja, det är det.
André: Och jag vet…Jag kommer ihåg att jag var på Hultsfred första gången ’97 som besökare, så det tog mig alltså 12 år innan jag kunde spela där. Anders: ’97? Ja, just det, ja det var tolv år sedan.
André: Ja.
Nämen det var en intressant upplevelse framförallt det här att ha ett artistband på armen och att kunna gå backstage och allt det där.
Anders: Att ha lite högre status på stället?
André: Ja, precis. Vad kan vi säga om festivaler allmänt?
Anders: Ja, det vi kan säga är väl att… Alltså har det inte poppat upp fler och fler festivaler på senare år?
André: Mm.
Anders: Tidigare var det Hultsfred i Sverige och sen var det Roskilde i Danmark.
De två…
André: Hultsfred var ju först i Sverige känns det som. Alltså…
Anders: Den första stora festivalen i Sverige?
André: Ja, precis men nu har det poppat upp liksom fler. Peace & Love, Arvikafestivalen. Anders: Emmaboda har ju i och för sig visserligen hängt med ganska länge också.
André: Fast den är ju lite mindre än alla andra. Den vill ju vara…
Anders: Ja, lite mer nischad så…
André: Ja, mot, precis, mindre band och så. Ja i alla fall.
Men på senare tid eller så, eller ja senare tid, men kanske de senaste tio åren så har det ju kommit mer och mer stadsfestivaler.
Anders: Mm.
Ja, man brukar väl skilja på, eller man kan skilja på, sådana här campingfestivaler och stadsfestivaler.
André: Mm.
Ja, precis.
Anders: Vad är skillnaden på de två?
André: Ja, det är väl den ena campar man på, och den andra sover man hemma i sin lägenhet kan man väl säga.
Anders: Ja, fast brukar det inte vara lite skillnad också på artister och stämning litegrann? Stadsfestival är lite mer skjuta…
André: Jo, stämningen kan jag hålla med om…
Anders: Skjuta chokladhjul.
André: Vinna teddybjörnar, åka pariserhjul.
Anders: Ja, det är lite mer sådana grejer. Det är lite mer familjefest, folkfest kanske.
André: Ja, men det säger väl sig själv att det är mycket lättare för familje…Eller barnfamiljer att gå på en stadsfestival.
Anders: Ja, precis och sen skulle väl inte en stad arrangera liksom en renodlat rockorienterad festival.
André: Nä, precis och jag tror man måste vara lite mer…
Anders: Bred?
André: Bred, ja precis. Nä om vi kan säga så, just Hultsfred är ju väldigt inriktad, eller ja inriktad, det är väldigt många… Besökarna där är ju ganska unga.
Anders: Mm.
André: Mm.
Och de tycker ju att det är fejk att inte bo i tält, eller så, det ska man göra.
Anders: Ja, det är…
André: Det är typ dödssynd att bo i husvagn eller…[Laughs]
Anders: Ja, det finns en husvagnscamping.
André: Ja det gör det.
Anders: Jag kommer ihåg alltså senast, eller jag har bara varit på Hultsfred en gång, men den gången jag var där så bodde jag i tält och…Men jag tyckte ändå att, alltså när man väl är på stället så inser man att det är ganska bekvämt ändå att ha med sig en husvagn.
André: Mm, sen finns det varianter med folk som campar i såhär, på en tomt liksom. I… Vid ett hus. Så man får både campingen och man får bekvämligheterna med ett hus.
Anders: Man hyr alltså en tomtplats?
André: Ja, ja visst.
Anders: Det är ju smart.
André: Det är väl många så här av de som bor där i Hultsfred som drar nytta av besökarna på något sätt.
Anders: Får lite…
André: I alla fall. Men i alla fall. Vad har vi? Vad kännetecknar liksom stämningen? Var skiljer sig stämningen, kan man säga?
Anders: Från en camping? En campingfestival från en stadsfestival?
André: Ja.
Anders: Är det inte på det stora hela mycket, mycket galnare på campingfestivaler?
André: Jo.
Anders: Jag känner att verkligen, verkligen… Det råder verkligen anarki alltså. Social anarki åtminstone.
André: Ja.
Anders: Roller är som bortblåsta.
André: Ja, man kan göra vad som helst nästan.
Anders: Ja, alla bara lever ut sina drömmar, eller…
André: Ja, men precis. Det är ju för att man är ute på någon form av, man är ju liksom hemifrån och så, ute i naturen…Medans i en stad känner man fortfarande de här på något sätt normerna eller så…
Anders: Mm, det finns fortfarande regler. Man kan fortfarande bli gripen, det kan man i och för sig bli på…
[Laughs]
André: Nämen framförallt om man går på Roskilde då i Danmark, som är en otroligt anrik festival och stor, där kan man ju verkligen känna det här att allting är tillåtet nästan.
Anders: Och den är väl ännu mer alltså…
André: Vakterna är ju inte…
Anders: De bryr sig inte så mycket om någonting…
André: Om typ, nä precis, om folk knarkar. Det spelar ingen roll.
Anders: Nä, exakt. Men alltså är inte, Roskilde är väl, alltså om man jämför Roskilde med Hultsfred, så är väl Roskilde, om man ska gradera dem i liksom termer av… Alltså, Roskilde är väl lite mer än Hultsfred en…Strävar väl efter någon form av genuinitet på ett annat sätt? Hultsfred har ju blivit väldigt, väldigt kommersiell ändå, alltså vad gäller sponsring och sådant.
Och Roskilde försöker väl vara lite mer såhär…
André: Ja, alltså hela deras…
Anders: ”Woodstock-aktig”.
André: Hela deras överskott går ju till välgörenhet för det första, bara en sådan sak. Medan Hultsfred slåss ju med ekonomiska bekymmer, har ju gjort de senaste tre…
Anders: Ja, det gick back i år också tror jag, jag läste.
André: Så de har väl någon form av identitetskris medans Roskildes identitet är liksom ganska intakt, eller så.
Anders: Ja.
André: Alltså det kommer alltid komma folk dit även om de kanske hade lite besökbortfall i år också. Jag vet inte.
Anders: Ja, men den är mer…
André: Jag tror aldrig de går med förlust direkt.
Anders: Nej, det gör de kanske inte…Nej det är väl…Nej jag vet inte…
André: Men det är lite intressant, man kan ju prata också om maten på festivaler.
Anders: Ja.
André: Jag vet att i Roskilde finns ju det här tänket om att det ska vara varierad kost så att de slänger in rivna morötter i varenda maträtt, det är otroligt roligt. Och bra.
Anders: Det ska vara nyttigt liksom.
André: Ja, medans i Sverige är det ju typ… Jag kommer ihåg nu på Hultsfred att jag drog mig för att köpa mat på området för att en kebab kostade typ 50-60 spänn.
Anders: Ja.
André: Och här i Malmö kostar den 25, så att…Nja.
Anders: Ja, jag minns eller…Alltså varje gång innan man åker på festival tänker man ”Det här året ska jag verkligen äta de där polarbröden och tub av ost…”
André: Alltså, jag höll mig ganska bra till det.
Anders: Du gjorde det?
André: Räkost och sådan här…Ja, någon form av bröd. Jag levde ganska bra på det.
Anders: Jag brukar alltid, alltså efter första kvällen brukar de bröden typ ligga i en vattenpöl i tältet och inte se så aptitliga ut.
André: Jag gjorde nog bara av med typ 200 spänn på hela festivalen.
Anders: Är det sant? Roskilde ’06 gjorde jag nog av med sju tusen. [Laughs]
Anders: På olika saker.
André: Ja, fast nu var jag där bara två dagar.
Anders: Ja, okej.
André: Förra året på Roskilde så var jag där en hel vecka, och då gick det ju betydligt mer pengar.
Anders: Ja, precis. Det är också en skillnad på…Roskilde är väl just känt för det att man åker dit innan festivalen ens börjar för att få bra tältplats.
André: Vi åkte ju dit på lördagen. Det öppnar ju, själva festivalen börjar ju på torsdagen, vi åkte dit på lördagen innan och stod och köade hela natten till söndagen och då öppnar de campingområdet typ på morgonen där. Så det var hårt.
Anders: Sen campar man tre dagar alltså, innan festivalen. Fyra…
André: Man campar ju mer än en vecka liksom. Det är helt sjukt, alltså det tär ju på kroppen något så fruktansvärt.
Anders: Ja, jag måste säga att jag är… Jag känner mig ganska mätt på, jag har inget behov av att åka på festival i dagsläget.
André: Nej, inte jag heller.
Anders: Det är inget jag längtar efter.
André: Det var väldigt kul att spela där, men man blir väldigt trött på att hänga på campingen efter ett tag. Fast det var kul också såklart, det var det ju, men två dagar räcker.
Anders: Ja, man blir rätt så. Det brukar vara kul som sagt, ja två dagar. Och då är det varannan dag det är kul.
André: Men, finns det något mer att säga?
Anders: Ehm.
André: Jag måste bara nämna det här med langos också.
Anders: Ja, just det.
André: Det är en…Framförallt på stadsfestivaler, alltså alla stadsfestivaler har ju ett langosstånd.
Anders: Vad är langos?
André: Det är alltså någon form av tunt bröd som är, jag förmodar att det är friterat va? Eller nåt.
Anders: Ja, jag vet inte. Jag tror aldrig jag har ätit langos.
André: Eller stekt i olja, i alla fall, och sen så slänger man på typ riven ost, rödlök och typ lite andra tillbehör, vad man nu vill ha…
Anders: Det är som en pizza liksom? En friterad pizza?
André: Ja, jag tror det är ungerskt från början. Men i alla fall…
Anders: Slog det igenom i Sverige innan kebaben och falafeln?
André: Nej, men de har verkat sida vid sida tror jag.
Anders: Har de det?
André: Ja, men langos, det går bara att köpa det på festivaler. Det går inte att köpa det annars.
Anders: Det är konstigt.
André: Det finns inga langosrestauranger liksom.
Anders: Det är konstigt, varför…
André: Det är… Det tycker jag är väldigt märkligt.
Anders: Att de ändå, ja, att det har blivit festmåltid.
[Laughs]
André: En marknad liksom för det så. Ja jag vet inte.
Anders: Konstigt.
André: Jag får fråga någon som säljer langos nästa gång när jag går på festival.
Anders: Ja.
André: Vad de gör när det inte är festival.
Anders: De kanske har semester.
André: Ja, det går så bra. De kan leva på den… Langosbeståndet…
Anders: Hela året. Ja? Det var det…
André: Ska vi sätta stopp där?
Anders: Ja, det gör vi.
André: Kan vi göra. Gött.
Anders: Hejdå.
André: Hej, hej.