Anders & André – The Degeneration of Knowledge

Want to study this episode as a lesson on LingQ? Give it a try!

André and Anders ask what happens to genuine knowledge when information is just one mouse click away? Is there a difference between generations when it comes to the use of information, depth of understanding and even level of awareness? Can an eventual degeneration of knowledge be blamed on the Internets bottomless well of loose information?(André och Anders frågar vad som händer med genuin kunskap när information bara är ett musklick iväg? Finns det en skillnad mellan generationer vad gäller användandet av information, djup av förståelse och kanske till och med nivå av medvetande? Kan ett eventuellt förfall av kunskap härledas till Internets bottenlösa brunn av lös information?)

André: Idag ska vi prata om ett väldigt spännande ämne.

Anders: Ja, det märkte vi nu när vi…

André: När vi höll på och…

Anders: Repetera.

André: Ja, precis. Nä vi ska prata lite om de olika generationerna i, ja Sverige såklart, det är det enda vi kan relatera till. Men…

Anders: Skillnader på olika generationer.

Framförallt, skillnader mellan 70-talister, 80-talister och 90-talister.

André: Ja, för att det är väl det vi kan relatera till egentligen. För vi är ju båda 80-talister då.

Anders: Ja, jag är ’85:a. André: Och jag är ’80:a. Född ’80. Anders: Och redan där tycker jag man känner en stor skillnad. Vi snackade ju lite om det.

André: Mm, det gör man.

Anders: Någonting har hänt i Sverige, vilket är självklart, att ett land utvecklas kulturellt. Men det är ganska tydligt, på något vis är det inte det? 90-talister är ett annat väsen än 80-talister?

André: Mm, jag skulle vilja peka på framförallt tekniken som är en bidragande orsak till skillnaden där.

För jag är inte uppvuxen med att ha en dator och en Internetuppkoppling utan jag vet hur det är att leva utan Internet, även om jag är Internetberoende idag så kan jag känna den här, kan jag veta skillnaden liksom hur det var innan.

Anders: När var första gången du surfade på Internet? Eller första gången du besökte Swipnet?

André: [Laughs] Jag besökte Aftonbladets sida ’94 tror jag. Anders: Så tidigt ändå?

André: Ja, jag var väldigt tidigt ute.

Anders: Ja.

André: Så att…Men jag har alltid varit intresserad av datorer och så. Men jag vet att det fanns ju folk i min klass eller min åldergrupp som inte använde datorer förrän långt senare, så att…Som liksom blev helt nollställda när de såg en dator.

Anders: Ja, men det är ju definitivt en skillnad. Folk som är födda 1990 liksom, alla de har ju sedan de blev medvetna varelser vid 6-7 årsåldern så där använt datorer.

André: Ja, och de måste ju på något sätt också ha lärt…De har ju använt datorn i sitt lärande på ett helt annat sätt än vad vi har gjort. Vi har ju liksom fått dras med böckerna hela tiden.

Anders: Ja, och där kommer man ju in på en sak som är ganska intressant: alltså huruvida 90-talisters allmänbildning och generella kunskapsnivå är lägre än exempelvis 70-talisters?

André: Ja.

Anders: Jag kan känna hur den gradvis har…

André: Försämrats?

Anders: Försämrats. Du är lite mer allmänbildad än vad jag är. [Laughs].

Och jag är lite mer allmänbildad än vad alla 90-talister är.

[Laughs]

André: Ja, generaliserar där…

Anders: Och då kan man fråga sig om Internet då, det bidrar ju givetvis till att det finns en tillgång till information.

André: Mm, man känner att man inte behöver lära sig alla årtal längre kanske. När kungarna föddes och dog och så.

Anders: Och sen kanske man inte heller riktigt behöver integrera det i sitt, alltså riktigt riktigt integrera informationen i sig själv, alltså göra den till sin egen, till kunskap liksom.

André: Nej, visst.

Anders: Man behöver faktiskt inte kunna någonting egentligen…

André: Nej.

Anders: …kan jag tänka mig är mentaliteten.

André: Och 90-talisterna är ju liksom, i och för sig det var ju vi också, men de har ju haft en otrolig trygghet kan jag känna också, i sin uppväxt kanske, alltså för det finns liksom inget, som du säger, kalla kriget längre…

Anders: Nej…

André: Och det har ju inte jag känt heller, jag har känt mig väldigt trygg i min uppväxt, det är ju inte det…Men samtidigt så…

Anders: Men det tror jag faktiskt också är en faktor att förr, förr i tiden, nä men alltså, under 70-talet, om man var ungdom så att säga under 70-talet då måste det ju ändå ha varit viktigare att hänga med i vad som hände på jorden och i världen, i och med att det var så himla laddat politiskt och att man antagligen hade ett helt annat intresse för att vara omvärldsorienterad än vad man har idag när man bara kan sitta och ”streama” filmer.

André: Ja, det såklart, jag tror att 70-talisterna har blivit påverkade av sina föräldrar i alla fall i det, det politiska klimatet. Sen på 80-talet så blev det ju någon form av avpolitisering kan man väl nästan känna.

Anders: Ja.

Jag tror att det går att…

André: Jag har aldrig blivit inbankad liksom med några ideologier av mina föräldrar liksom direkt.

Anders: Inte jag heller, jag har aldrig blivit inspirerad, alltså politiskt inspirerad. Men det kanske säger någonting om mina föräldrar mer än vad det gör om tiden, det vet jag inte. För att om jag tänker mina äldre syskon skulle jag vilja säga är, de får rätt på långt många fler TP-frågor (TP here refers to the board game Trivial Pursuit) än vad jag någonsin kommer få under hela mitt liv på en enda TP-kväll.

André: Ja.

Anders: Och jag har förundrats över detta, vad skillnaden är. Jag skyller det på skolsystemet.

André: Ja, just det, det var någon reform där va?

Anders: Jag har för mig att det var en reform i skolsystemet 1994 eller något sånt där som gjorde att man började arbeta på ett helt annat sätt. Mina minnen från skolan, alltså grundskolan, från, ja låt oss säga från, ja vi kan ta hela högstadiet för det första.

André: Ja.

Anders: Som på något sätt, som man tycker borde vara portalen in till högre lärande.

André: Vi kan ju säga det att högstadiet är från när man är 13…

Anders: 13-15.

André: Ja, 13-16, precis.

Anders: ”High school”.

André: Blir det det?

Anders: Nej, det är gymnasiet.

André: Nej, ”high school” är gymnasiet.

Anders: Det är ”middle school” däremot tror jag.

Men i alla fall. Mina minnen från den tiden är att det enda vi gjorde var ”egna arbeten” hette det. Vi fick tre veckor på oss att producera ett arbete, skriftligt arbete. Och då minns jag att redan då gick man in på Internet och, ”googlade” gjorde man inte, man använde Altavista eller vad det hette och mer eller mindre plagierade någonting från Internet, alltså man hittade informationen väldigt lätt men samtidigt skulle jag vilja säga att jag har bristande kunskaper i…

André: Du har inte fått lära dig, eller, ja att ifrågasätta kanske, tänka kritiskt? Eller det kanske, det var bara någonting du skulle göra?

Anders: Jag skulle bara göra något ja, skriva ett ”eget arbete” om, ja vad ska vi säga, Berlinmuren eller något.

Och det är inte, jag tror inte det är samma grej alls som att få en gedigen lärarledd undervisning i vad som hände.

André: Nej, och lära sig slå upp i böcker, hitta källor och så.

Anders: Nej. Och då kan jag bara tänka mig hur det är för 90-talisterna. För det lär ju inte ha blivit bättre sen dess. Svenska skolan har ju verkligen försämrats.

André: Jag bara tänkte på en helt annan sak, nu vet jag inte hur dagens skola är överhuvudtaget, jag ska inte säga någonting.

Anders: Dålig.

André: [Laughs]. Ja.

Som sagt. Men idag finns det såhär, det finns ju mobiltelefoner med Internet.

Anders: Ja, jag har hört. Jag har inte sett en själv men…

André: Nej, precis den här nya flugan. Men i alla fall, jag tänker bara såhär, säg att en elev sitter och gör ett prov, den kan ju bara ta fram en mobiltelefon och surfa upp svaret. Eller blir mobiltelefonerna omhändertagna på proven då?

Anders: Nej, det blir dem inte för då kan man ju, jag tror att då kan läraren hamna i fängelse för integritetskränkning.

André: Nej, men en sådan sak tycker jag. Tekniken har gjort så att man kan fuska lättare. Förr i tiden fick man ju skriva upp svaren i handen så att säga.

Anders: Ja, exakt. Nä men det är intressant.

Det är ju inte bara att fuska på prov liksom, utan det handlar om att fuska för sig själv också. Det finns alltid en genväg till allting.

André: Definitivt.

Anders: Kan man säga. Och det måste ju göra någonting med…

André: Men samtidigt kan jag tycka…

Anders: Själsligt också…

André: Ja, men samtidigt kan jag tycka att, jag har mycket kritik mot skolan, alltså just att, att mycket man lär sig där är, känns inte onödigt, men det känns som att det blir, det är för mycket korvstoppning. ”Det här ska du lära dig bara för att…”

Anders: Ja, det finns ju en annan extrem liksom…

André: Ja.

Anders: Alltså att kunna alla Sveriges floder.

André: Ja, men hur mycket har man använding av det sen i vuxenlivet?

Anders: Nej, man har ju inte direkt användning för det, men åtminstone har man ju kanske byggt upp något form av nät av kunskap som gör att man kan, alltså man ser någon form av helhet på ett annat sätt, istället för att bara kaosartat bombarderas med information…

André: Mm.

Anders: …som dessutom inte är, ja, nej jag säger inte att den typen av inlärning, alltså vad ska man säga, det här automatiskt lära sig utantill-sättet är bättre än det nuvarande, men…

André: Ja, det känns ju som att eleverna idag har, eller alltså, man har för mycket att göra.

Anders: Ja, man distraheras.

André: De kan aldrig fokusera på någonting specifikt utan det ska bara vara en stor…

Anders: Jag tror att därför har de också blivit nihilister hela gänget.

[Laughs]

Anders: Utan att…

André: Så har det alltid varit. Det har alltid funnits en falang av ungdomar som bara skitit i plugget liksom.

Anders: Jo, visserligen. Men ännu värre idag. [Laughs].

André: Nej, jag vet inte.

Anders: Nej, vissa dagar kan man bara känna att det finns, att det har blivit sämre…

André: Vi kan ju säga att upprinnelsen till din avsky för ungdomar beror på att du blev…

Anders: Bestulen…

André: Bestulen häromdagen.

Anders: Ja, av ett gäng ungdomar som tog min mobiltelefon.

André: Det är ju klart att man blir arg. Men det kunde ju lika gärna varit ett gäng 80-talister. Eller?

Anders: Nej, det tror jag inte.

André: Nej, de är så snälla hela bunten. De har aldrig gjort en fluga förnär.

Anders: Nu ville de ha min mobiltelefon så att de kunde surfa på den. Något jag aldrig gjort på den själv.

André: Men har vi någon slutsats här?

Du tycker att folk blir fördummade? Mer och mer dumma i huvudet alltså?

Anders: Ja, jag tror att tillgången till information, gör att folk helt enkelt slutar bryr sig om varandra och om världen.

André: Mm.

Ja.

[Laughs]

Anders: Japp, det var det.

André: Det var det.

Leave a Comment

Fill in your details below or click an icon to log in:

WordPress.com Logo

You are commenting using your WordPress.com account. Log Out /  Change )

Google photo

You are commenting using your Google account. Log Out /  Change )

Twitter picture

You are commenting using your Twitter account. Log Out /  Change )

Facebook photo

You are commenting using your Facebook account. Log Out /  Change )

Connecting to %s